Jag går min morgonpromenad, lyssnar till fåglarna, till bäcken som porlar, känner doften av de fuktiga löven på marken, ser hur björkarna nu är i stort sett kala och marken täcks av löv i vackra färger.
Så tar tankarna mig, du borde det, och du ska göra det och hur blir det med det. Full aktivitet på hög nivå. Jag far iväg, bort från här och nu, in i dåtid eller framtid.
Så upptäcker jag vad som händer, kan distansera mig lite från tankarna och komma tillbaka till nuet. Till skogen och naturen, använda alla mina sinnen för en starkare närvaro.
Mitt intellekt är en fantastisk resurs, inget snack om det. Men det kan också vara en källa till problem för mig, om jag låter det ta över och styra mitt liv.
Mina verktyg för närvaro är naturen, den förankrar mig genom att jag kan ta in den med alla mina sinnen, men också min andning, den finns alltid där och den är alltid här och nu.
Genom meditation kan jag ta distans från mina tankar, min kropp och mina känslor. Jag blir inte identifierad med dem, de försvinner inte, de finns där, men jag behöver inte agera utifrån dem. Det ger mig möjlighet att göra medvetna val, val som är förankrade i det jag verkligen vill i mitt liv, det är frihet för mig.