Att meditera är att betrakta. Att ta lite distans från det som lätt kan uppta hela mig. Att stå vid sidan om när mina tankar eller mina känslor växer sig starka, när jag är på väg att bli ett med dem. Att stå lite på sidan, att se att jag faktiskt inte är den känslan, det är inte jag, jag känner något, men det är inte jag.
Jag känner ensamhet, men är jag verkligen ensam. Nej, det är en känsla i mig, som kan bära iväg med mig, som kan få mig att uppleva att jag är ensammast i hela världen.
Genom meditation kan jag ställa mig lite vid sidan, se och betrakta mina känslor, mina tankar och min kropp. Acceptera mina känslor, mina tankar och min kropp, utan att något behöver ändras, det som är, det är, precis som det ska vara.
Meditation ett stöd i livet, här och nu och alla dagar.
